Tio saker som vuxna människor borde veta men som uppenbarligen måste förklaras.

1. Fakta och åsikter är inte samma sak.

Om du kommer med ett felaktigt påstående, till exempel ”Månen är gjord av ost” och någon påtalar detta, är inte ”du kan inte säga att jag har fel för jag tycker så” ett godtagbart försvar, eftersom du inte framfört en åsikt utan ett påstått faktum, som visat sig vara fel. Det är visserligen din demokratiska rätt att framstå som en idiot, men det ger dig inte rätt i sak. Exempelvis så är påståendet ”Mikael Persbrandt är världens genom tiderna bästa skådespelare” en åsikt som jag inte skulle hålla med om själv, men som rent tekniskt inte är ”fel” eftersom alla har rätt till sin åsikt. Däremot så är ”Mikael Persbrandt har vunnit tre Oscarsstatyetter” ett felaktigt påstående.

2. Yttrandefrihet innebär inte att du har rätt att sprida åsikter oemotsagd.

Många verkar tro att när någon protesterar mot en åsikt så kränker det yttrandefriheten. Det gör det inte. Man får ha vilka åsikter man vill, men man kan aldrig kräva att inte bli kritiserad för den. Framför man en åsikt får man vara beredd att försvara den. Det ingår också i yttrandefriheten.

3. Yttrandefriheten innebär heller inte att du kan kräva att andra sprider din åsikt åt dig.

En kanske ännu vanligare missuppfattning är att man blir utsatt för ”censur” om någon väljer att inte ge dig en plattform att uttrycka dina åsikter på. Det kan vara tidningen som inte publicerar debattartikeln du skrivit eller det kan vara Facebookinlägget som tas bort av den person som har sidan. Det är inte censur. Censur är förhandsgranskning från statens sida och/eller när en åsikt uttryckligen är förbjuden. Om du vill ägna ditt liv åt att tycka att muslimerna ska kastas ut eller att feminismen gått för långt, så kommer du inte att kastas i fängelse för det, men du får sprida de åsikterna själv. Du kan aldrig kräva att andra ska göra det åt dig.

4. Allt som står på Internet är inte sant.

Källkritik är bra grejer. Bara för att en foliehattsida skriver en artikel om att vaccin ger barn AIDS eller att världen styrs av reptilmänniskor och du lyckats googla fram den så innebär inte att det är sant. Det var visserligen enklare att skilja opålitliga och pålitliga källor åt förr (de opålitliga var oftast halvdåligt fotostatkopierade alster med usel layout, medan de pålitliga i regel inte var det) än det är idag, när vem som helst kan få sin webbplats att se helt okej ut, men detta innebär snarare att man ska vara mer försiktig med vad man sprider än tvärtom. Därför bör man dubbel- eller trippelkolla (börja gärna med Viralgranskaren ) det man delar.

5. Samhället har utvecklats sedan du var barn, och det fortsätter att utvecklas.

På 1800-talet var det oerhört populärt med så kallade ”freak shows”, det vil säga turnerande varieteer som gick åt på att vis a upp människor med olika fysiska funktionshinder, främst missbildningar. Är det någon som funderat på varför inte det är så poppis idag? Visst, vi har moderna varianter som ”Big Brother” och liknande dokusåpor, men dessa bygger ju på någon slags frivillighet. Nej, anledningen är nog att vi har en humanare syn på funktionshindrade idag än man hade för drygt hundra år sedan. Samhället har alltså utvecklats sedan dess. Nu kommer det som tydligen är knepigt att förstå: denna utveckling upphörde inte när du föddes, utan den fortgår. Bara för att du kallade chokladbollar för ”negerbollar” när du gick i skolan eller att Martin Timell så sent som 1995 fick ge ut en vitsbok med en hel del ganska grova sexistiska och rasistiska vitsar innebär inte det att det är okej 2015. Vi kan le i mjugg åt hur ”korkade” människor var för hundra, femtio eller till och med tjugo år sedan, men vi ska också tänka på det att man om hundra år kommer att se tillbaks på oss och undra hur vi kunde vara så dumma. Och dummast av alla kommer de som inte fattade att samhällsutvecklingen pågick även under deras livstid att framstå som.

6. Kontexten är viktig.

Bara för att en mörkhyad hiphopartist använder ett visst ord innebär inte det att det är okej för en ljushyad person att använda det.  Att Jonas Gardell kan skämta om ”fjolliga bögar” innebär inte det att jag som heterosexuell kan göra det. Bara för att du och din kompis har en jargong där ni kallar varandra för ”jävla idiot” innebär inte det att du kan kalla en person du möter på gatan det. Kontext och sammahang är viktigt, även när det gäller språkbruk. Det borde man ha lärt sig någon gång i lågstadiet.

7. Att bekämpa rasism och sexism genom att använda sig av rasistiska och sexistiska skällsord är korkat.

Jodå, jag måste ta upp det här med ”vit kränkt man” också. Det har hänt att jag fått det slängt i ansiktet och jag blir lika beklämd varje gång. Jag skulle aldrig använda någons kön och/eller hudförg som ett argument i en diskussion, och jag förväntar mig faktiskt att slippa få det själv också. Det är ju, precis som alla liknande epitet, väldigt svårt att värja sig mot. Vit och man är jag ju och det är ingenting som jag kan, eller ens vill, ändra på, och kränkt blir jag ju om inte annat när epitetet används, främst eftersom det är synnerligen obegåvat. Att använda ett rasistiskt och sexistiskt epitet i kampen mot sexism och rasism är kontraproduktivt. Det begrep Sly Stone redan 1969.

8. Dina egna erfarenheter är inte per automatik en allmängiltig sanning.

Någonstans runt tvåårsåldern lär sig barn att även personer som barnet självt inte ser faktiskt existerar och något senare att alla inte ser världen ur barnets eget perspektiv. Därför är det ganska förvånande att folk faktiskt verkar bli sämre och sämre på att förstå att just deras erfarenheter inte är allmänna observationer. Bara för att jag en gång spydde som en katt efter att ha ätit en chorizo innebär inte det att alla chorizokorvar är giftiga och bara för att du har haft oturen att bli lurad av en person med arabiskt påbrå så innebär inte det att ”araber är sådana”. Dina erfarenheter kan ingen ta ifrån dig, men det är inte rimligt att ta upp det som ett argument för att styrka ett faktiskt förhållande. (Se även punkt 1.)

9. Forskare har ingen dold agenda.

Jag stöter allt oftare på argumentet att anledningen till att olika foliehattsteorier motbevisats av forskningsresultat beror på att forskarna har ”en agenda”. Man har, med andra ord, helt missuppfattat vad forskning går ut på. Forskning går ut på att göra observationer och sedan, utifrån dessa, formulera en hypotes. Inte tvärtom. Att forskningen talar emot att dina homeopatiska läkemedel inte har någon effekt beror inte på att forskarna ”går läkemedelsbolagens ärenden” utan att de helt enkelt inte fungerar, och att forskningen visar att allt tal om att våldsbrotten har ökat inte stämmer beror inte på att forskarna är ”en del av PK-eliten” utan att du gått på en rasistisk myt. (Vill du ha tips för att minimera den risken i fortsättningen, se punkt 4.)

10. Två fel gör inte ett rätt.

Man kan inte skylla en dålig sak på att någon annan gjort samma sak förut. Man kan inte försvara att herr Asson slår sin fru med att her Bsson  slår sin fru lite hårdare. Och man kan inte försvara att företrädare för ett parti sprider rasistisk propaganda med att någon från ett annat parti har gjort samma sak.

Frågor på det?